I spåren av Caroline och Agnes - om nöjet att släktforska

Lars Wieslander, Arne Wieslander (Häftad)

Ej i detta bibliotek

Kategori: Särskilda personer (Lz)

Beskrivande text

Året är 2008, från januari till och med juni. Arne och Lars Wieslander växlar e-mail om sin släktforskning, sina projekt, planer och upptäckter rörande den wieslanderska släktens öden och äventyr. Men mail utväxlas inte bara mellan Arne och Lars. Den välkände detektiven Sherlock Holmes och dennes trogne följeslagare doktor John Watson skriver minst lika många såväl till varandra som till Arne respektive Lars. Märkvärdigt nog har det nämligen slumpat sig så att Sherlock Holmes tillbringar detta halvår som gäst i Lars Wieslanders hem i Förslöv på Hallandsåsens sydsluttning. Samtidigt har John Watson tagit in hos Arne Wieslander i Stockholm. Arne och Lars är nästkusiner (sysslingar) och har ett kort gemensamt förflutet, för längesedan, mycket längesedan. I år har 53 år passerat sedan de som sextonåringar tillbringade en gemensam sommar i Tyskland år1958. Innan de fick kontakt på nytt gick det nästan 50 år. Men nu är de lika såta vänner som de en gång var. Mailen handlar ofta om släktfrågor, men också om minnen från Tyskland 1958, om fotboll, tennis, jazz, litteratur och andra mer eller mindre väsentliga ting. Sherlock och John tycks trivas väl hos sina respektive värdar och de lämnar villigt sitt stöd till deras släktutredningar. De blir på ett märkligt sätt mer och mer inblandade i Arnes och Lars liv. John Watson vårdar ömt Arnes, Lars och Sherlocks hälsa, men är annars mest angelägen om att få material till en kommande bok om Sherlock. Och Sherlock blir inblandad inte bara i släktforskning. Han får också tillfälle att planera hur ett förmodat angrepp från ärkeskurken Professor Moriarty skall bemötas. I handlingen figurerar också en mor och dotter Stackelhausen från Mühlheim i Tyskland. Släktforskning kan förstås bedrivas på många olika sätt. Mailen har i denna bok återgivits precis som de skrivits. Därav följer att i berättelsens första del återfinns en hel del släktnotiser medan det i den senare delen mest handlar om annat. Drivkraften till författarnas trägna utbyte av mail har dock varit deras gemensamma intresse av att kartlägga sin släkts historia.