Kata Dalström : agitatorn som gick sin egen väg

Gunnela Björk, Gunnela Björk (Pocket)

Ej i detta bibliotek

Kategori: (Lz Dalström, Kata)

Beskrivande text

År 1894 anslöt sig Kata Dalström till socialdemokraterna. Uppvuxen i en högborgerlig miljö sågs hennes politiska engagemang närmast som samhällsomstörtande. Det dröjde inte länge innan Kata Dalström gav sig ut som socialistisk agitator. Hon reste land och rike runt, hamnade i opposition med partiledningen men älskades ute i landet där hon sågs som en levande legend.

Katas brinnande engagemang gjorde henne till en stridbar frontfigur för den unga arbetarrörelsen under demokratins genombrottstid. Privatlivet var lika stormigt som det politiska. Hennes äktenskap var turbulent, hon födde sju barn, blev spiritist och buddhist och hade flera kärleksaffärer.

Författaren och historikern Gunnela Björk fångar ett extraordinärt levnadsöde. Hennes biografi om Kata Dalström skildrar en färgstark kvinna som gick sin egen väg.

Genom Kata Dalströms liv skildras även demokratins genombrott i Sverige

Början av 1900-talet var en dramatisk tid med hårda motsättningar i samhället. Kata påverkades starkt av storstrejken 1909 och av första världskrigets vansinne. När det socialdemokratiska partiet splittrades 1917 följde hon med vänsteroppositionen som så småningom skulle bilda Sveriges kommunistiska parti. Men innan dess hann Kata företa en äventyrlig resa till revolutionens Ryssland där hon var ombud på Tredje internationalens världskongress.

Kata Dalström ansåg att samhällsförändringarna måste gå hand i hand med människors andliga utveckling. Därför var hon en ivrig folkbildare som gärna höll föredrag för arbetarna om konst och litteratur. Hon tog avstånd från vad hon uppfattade som en dogmatisk och förtryckande kyrka, kallade sig aldrig kristen utan attraherades av österländskt tänkande och teosofi, blev buddist och utövande spiritist. Hennes religiösa intresse resulterade till slut i svåra konflikter både inom det svenska partiet och med ledningen i Moskva.

Men Kata Dalströms hälsa tog stryk av alla strapatsfyllda resor och 1923 orkade hennes kropp inte längre. Efter sin död hyllades hon som en av arbetarrörelsens främsta pionjärer. Idag ser vi henne som en intelligent, egensinnig och modig kvinna som bröt inte bara med sin klass, utan också med rådande uppfattningar om hur en kvinna bör vara och bete sig.